Det du undrar — utan omskrivningar

Copilot bygger på en språkmodell — ett datorprogram som har tränats på enorma mängder text och lärt sig mönstren i hur ord brukar följa på varandra. När du skriver något räknar den ut vilket ord som sannolikt kommer härnäst, om och om igen, tills ett helt svar vuxit fram.

Det är alltså inte ett uppslagsverk som slår upp fakta, utan en mönstermaskin som formulerar troliga svar. Därför är den lysande på sådant som handlar om språk och struktur — utkast till veckobrev, förslag på lektionsupplägg, omformuleringar — och opålitlig på exakta fakta, källor och siffror.

Tänk på den som en välformulerad men ojämn assistent: snabb, outtröttlig och alltid i behov av din granskning.

För att Copilot inte hämtar svar ur en databas utan skapar dem på nytt varje gång, med ett litet inslag av slump i varje ordval. Ställer du samma fråga två gånger tar orden lite olika vägar — och svaren blir olika.

Det är en funktion, inte ett fel. Slumpen gör att texterna låter naturliga och att du kan be om nya varianter: fungerar inte första förslaget på stationsövningar till idrotten kan du helt enkelt skriva ”ge mig tre nya varianter” och få färska idéer.

Baksidan är att du aldrig kan lita på att ett svar är ”det rätta” bara för att det kom först. Behöver du exakthet — kontrollera mot en riktig källa.

Inte som en människa gör. Copilot har ingen aning om vem du är, vilken klass du har eller hur din skola fungerar — den mönstermatchar din text mot allt den tränats på, och gör det ofta imponerande väl.

Det betyder att den bara vet det du berättar. Skriver du ”gör en lektionsplanering” får du något generiskt. Skriver du ”gör en lektionsplanering i NO för åk 7 om fotosyntes, 60 minuter, halva klassen har svenska som andraspråk” får du något användbart.

Tumregeln: ju mer sammanhang du ger — ämne, årskurs, tid, mål, målgrupp — desto bättre svar. Men berätta aldrig sådant som röjer enskilda elever; beskriv i stället på gruppnivå.

Nej, inte i mänsklig mening. Copilot har inga avsikter, inget medvetande, ingen egen erfarenhet av klassrum — den beräknar troliga ordföljder. Även läget ”Think deeper” är just mer beräkningstid på problemet, inte eftertanke som hos en kollega.

Samtidigt ska man inte underskatta vad mönstren räcker till: den kan resonera sig igenom ett schemapussel, anpassa en text till åk 3-nivå eller föreslå differentiering på tre nivåer. Det ser ut som tänkande och är ofta lika användbart.

Skillnaden märks där omdöme krävs. Den vet inte vad som är sant, rimligt eller lämpligt i just din situation — det vet du. Därför är arbetsfördelningen enkel: Copilot står för utkasten, du står för omdömet.

För att den är tränad att alltid leverera ett flytande, hjälpsamt svar — inte att säga ”jag vet inte”. Forskare beskriver det som en elev som chansar på provet: att gissa har historiskt lönat sig i träningen, så modellen gissar hellre än lämnar tomt.

När den gissar fel kallas det hallucination: påhittade fakta, källor eller citat, framförda i exakt samma trygga ton som de korrekta svaren. Tonläget säger alltså ingenting om tillförlitligheten — det är den viktigaste enskilda insikten för en ny användare.

En bra tumregel: när svaret låter som mest säkert och välformulerat, var som mest noga med att kontrollera. Särskilt namn, årtal, siffror, citat och källhänvisningar.

En prompt är helt enkelt det du skriver till Copilot — din instruktion. Ordet låter tekniskt men det handlar om samma sak som att ge en tydlig arbetsbeskrivning till en vikarie.

En bra prompt brukar innehålla fyra saker: roll (”du är ett stöd för en lärare i moderna språk på högstadiet”), uppgift (”skriv tio glosövningar på spanska om mat”), målgrupp (”åk 8, blandade nivåer”) och format (”som en tabell med facit sist”).

Du behöver inte få till allt på första försöket. Prompten är början på ett samtal — svara med ”kortare”, ”enklare språk” eller ”mer som exempel 2” så förbättras resultatet steg för steg. Det är ofta i uppföljningsfrågorna det blir riktigt bra.

Copilot Web är det du har: en AI-chatt i webbläsaren (m365.cloud.microsoft) som du loggar in i med ditt kommunkonto. Den hämtar information från webben, kan läsa filer du själv laddar upp, generera bilder och skapa dokument — men den ser inget av kommunens interna system.

Copilot Arbete är en betallicens som dessutom bygger in AI:n direkt i Word, PowerPoint, Outlook och Teams och låter den arbeta med dina mejl, filer och möten. Den kan din närmaste chef bevilja licens för om behovet finns.

Allt på den här sajten utgår från Copilot Web — det alla anställda redan har. Det räcker mycket längre än de flesta tror.

Ingenting extra för dig — Copilot Web ingår i kommunens Microsoft-avtal och följer med ditt vanliga kommunkonto.

I gratisnivån ingår mer än många väntar sig: chatt med webbsökning och källhänvisningar, läget ”Think deeper” för klurigare uppgifter, uppladdning av filer (Word, Excel, PDF, PowerPoint) och bilder, bildgenerering, dataanalys med diagram, Copilot Pages (en delbar arbetsyta), möjligheten att skapa Word-, PowerPoint- och Excel-dokument direkt från chatten — och att bygga egna agenter som du kan dela med kollegor.

Det som inte ingår är Copilot inuti Office-programmen och koppling till kommunens interna data. Det kräver betallicensen Copilot Arbete, som chef kan bevilja.

Tre vanliga förklaringar. För det första rullar Microsoft ut nya funktioner gradvis — alla i samma organisation får dem inte samtidigt, så din kollega kan ligga några veckor före.

För det andra kan kollegan ha betallicensen Copilot Arbete, som ger fler funktioner, bland annat Copilot inuti Word och PowerPoint. Syns AI-knappar inne i Office-programmen hos kollegan men inte hos dig är det oftast förklaringen.

För det tredje styr IT vissa funktioner centralt — videoskapande via Clipchamp är ett exempel som bara syns om det är aktiverat i kommunen.

Saknar du något som beskrivs på den här sajten: uppdatera webbläsaren, logga ut och in igen, och fråga därefter IT.

Copilot har olika lägen. Standardläget svarar snabbt och räcker för det mesta: mejlutkast, omformuleringar, enkla frågor. Think deeper låter i stället modellen arbeta längre med problemet innan den svarar — det tar längre tid men ger märkbart bättre resultat på uppgifter med många delar som ska gå ihop.

Typiska Think deeper-uppgifter i lärarvardagen: lägga ett rastvaktsschema med många villkor, bygga en bedömningsmatris utifrån kunskapskraven, planera ett ämnesövergripande temaområde eller jämföra flera alternativ mot varandra.

En enkel tumregel: skulle du själv behöva sitta med papper och penna en stund för att lösa uppgiften — välj Think deeper. Skulle du svara direkt på stående fot — kör standardläget.

Gratisnivån har det Microsoft kallar standard access: när många använder tjänsten samtidigt prioriteras betallicenser, och du kan få vänta längre på svar. Det märks mest vid arbetsdagens toppar — och skolans schema gör att många lärare promptar exakt samtidigt.

Det är alltså inget fel på din dator eller ditt konto, och inget du kan ställa in bort. Pågående svar brukar bli klara, det tar bara längre tid.

Praktiska knep: välj standardläget i stället för ”Think deeper” när det går, eftersom det kräver mindre kapacitet, och lägg tyngre uppgifter — dataanalys, långa dokument, bildgenerering — på tider när färre är inloggade. Blir det stopp helt: vänta en stund och försök igen.

Ja. Ladda ner appen Microsoft 365 Copilot och logga in med ditt kommunkonto — då gäller samma skydd (Enterprise Data Protection) som på datorn, med chatthistoriken synkad så att du kan börja i soffan och fortsätta vid skrivbordet.

Mobilen passar bra för de små stunderna: diktera ett utkast till veckobrev på bussen, fota en sida ur läroboken och be om tre diskussionsfrågor, eller bolla en idé till morgondagens lektionsstart. Diktering och uppläsning gör att du inte ens behöver skriva.

En viktig gränsdragning: använd jobbappen med kommunkontot, inte privata AI-appar, för sådant som rör arbetet. Samma regler gäller i mobilen som på datorn — inga elevuppgifter eller känslig information.

Nej. Copilot sparar din chathistorik — tidigare konversationer ligger kvar i en lista och du kan öppna en gammal chatt och fortsätta där du slutade. Det är praktiskt när du byggt upp något bra: en lektionsserie i samhällskunskap du förfinat i flera omgångar finns kvar nästa vecka.

Du kan också själv radera enskilda chattar när du vill rensa.

Två saker att känna till: dina chattar är knutna till ditt kommunkonto och lagras i kommunens IT-miljö, där de omfattas av samma regler som annan arbetsinformation. Och att chatten sparas betyder inte att Copilot ”minns” den i nya konversationer — varje ny chatt börjar från noll (mer om det under När det strular).

Inte som de är. Kommunens AI-vägledning är tydlig: känslig information får inte användas i Copilot — varken i Web eller Arbete. En elevtext är ofta full av personuppgifter: namn, klass, händelser och detaljer som röjer vem som skrivit den, ibland även känsliga uppgifter om hälsa eller familj.

Det du kan göra är att avidentifiera. Ta bort namn och igenkännbara detaljer, eller beskriv på gruppnivå: ”en elev i åk 5 med språkstörning skriver så här — ge mig tre sätt att ge återkoppling som bygger självförtroende” fungerar utmärkt utan att någon elev pekas ut.

Osäker på var gränsen går i ett konkret fall? Fråga din rektor — förvaltningen avgör vilken information som får hanteras var.

Nej. När du är inloggad med kommunkontot omfattas dina chattar av Enterprise Data Protection: det du skriver och svaren du får används inte för att träna AI-modellerna, delas inte med OpenAI och skyddas av samma avtal och GDPR-regler som dina jobbmejl och filer i OneDrive.

Det är den stora skillnaden mot att använda privata AI-tjänster, där villkoren är helt andra. Därför gäller: jobbfrågor i jobb-Copiloten, inloggad med kommunkontot.

Men ”tränar inte” betyder inte ”försvinner”. Dina chattar loggas och sparas i kommunens IT-miljö, precis som e-post. Skriv därför med samma omdöme som i ett jobbmejl — och aldrig känslig information, oavsett hur skyddad tjänsten är.

Ärligt svar: ja, i princip. Dina prompter och Copilots svar loggas och sparas i kommunens IT-miljö, som all annan arbetsinformation. Ingen sitter och läser dina chattar löpande, men de kan tas fram vid till exempel en utredning eller en incident — samma sak som gäller för din jobbmejl.

Det är alltså inte en privat anteckningsbok. En rimlig hållning: skriv inget i Copilot som du inte skulle kunna stå för i ett mejl till din rektor.

Se det gärna från andra hållet också: loggningen är en del av skyddet. Den finns för att kommunen har avtal, kontroll och ansvar över informationen — det är just det som gör att du kan använda Copilot i tjänsten över huvud taget.

Jönköpings kommuns AI-vägledning (fastställd 2025) säger i korthet fem saker.

Ett: du uppmuntras att vara nyfiken och utforska AI — klokt och säkert. Två: Copilot ska användas i första hand, eftersom kommunen har avtal med Microsoft. Tre: känslig information får inte användas i Copilot, och i öppna AI-tjänster (som privata ChatGPT) får bara helt öppen information användas. Fyra: du ansvarar för det du delar med AI:n och för hur du använder resultatet — allt AI-skapat ska granskas och vid behov rättas innan det används. Fem: när AI skapat ljud, bild eller video ska det anges.

Hela dokumentet finns på intranätet. Din chef ansvarar för att du får den kompetens som behövs — så fråga gärna.

För ljud, bild och video: ja. Kommunens AI-vägledning kräver att det anges att AI använts när sådant material tagits fram. Genererar du en illustration till ett arbetsblad i SO eller en video till ett flippat klassrum ska det framgå att den är AI-skapad — en kort rad räcker.

För text finns inget motsvarande märkningskrav, men ansvaret är detsamma: du ska ha granskat och står för innehållet. Ett veckobrev som Copilot hjälpt dig formulera är ditt brev — det viktiga är att det stämmer, inte vem som skrev första utkastet.

Och en princip till från vägledningen: om människor interagerar med ett AI-system, till exempel en agent du delar, ska det tydligt framgå att det är AI de pratar med.

Ja, från 13 år. I Jönköpings kommun har elever som fyllt 13 tillgång till Copilot med sina skolkonton — samma skyddade tjänst som du använder. Elever under 13 har i stället Skolup AI, ett verktyg anpassat för yngre barn.

Det betyder att du på högstadiet och gymnasiet kan räkna med att eleverna har verktyget, och planera undervisning där det används medvetet — eller medvetet inte används. På låg- och mellanstadiet är det Skolup AI som gäller för eleverna, medan du själv använder Copilot i ditt arbete.

Den här sajten riktar sig till dig som personal. Men att du själv provat, lyckats och gått vilse i Copilot är den bästa grunden för att prata AI med eleverna.

Det finns inget nationellt AI-förbud — det är du och din skola som avgör vad som gäller, uppgift för uppgift. Precis som med miniräknare eller ordbok: på vissa moment är hjälpmedel poängen, på andra omöjliggör de bedömningen.

Det viktiga är tydlighet i förväg. Säg uttryckligen till eleverna vad som är tillåtet på den här uppgiften: inget AI-stöd alls, AI för idéer men inte text, eller fritt fram med redovisad användning. Otydlighet är det som skapar konflikter.

Många svenska lärare justerar samtidigt provformerna — fler övervakade skrivningar, mer muntligt, mer process — snarare än att jaga fusk i efterhand. Prata ihop er i arbetslaget så att eleverna möter samma linjer i alla ämnen.

Det ärliga svaret: det kan du inte se med säkerhet — och AI-detektorer löser det inte. Oberoende tester har visat att detektorer felaktigt flaggar äkta elevtexter i stor omfattning, i vissa studier 18 procent av autentiska texter och över 60 procent för skribenter med svenska eller engelska som andraspråk. Flera stora universitet har stängt av AI-detektion just därför. Att anklaga en elev på basis av ett detektorutslag riskerar att fälla en oskyldig.

Vägen framåt är relationen och processen: du känner elevens röst från klassrummet, du kan be om utkast längs vägen, och du kan prata om texten — ”berätta hur du tänkte här”. Den som skrivit själv kan svara. Bedöm process och samtal, inte bara slutprodukt.

Det beror på hur den används — och forskningen är faktiskt hoppfull på den punkten. I ett stort fältexperiment med gymnasieelever i matematik presterade elever som fått obegränsad AI-hjälp bättre under övningarna men sämre på provet utan AI än de som pluggat helt utan. Men en AI byggd med pedagogiska skyddsräcken — som gav ledtrådar i stället för färdiga svar — lyfte övningsresultaten kraftigt utan att skada provresultaten.

Slutsatsen är inte ”AI skadar lärandet” utan ”genvägar skadar lärandet”. Får eleven svaret serverat uteblir tankearbetet; tvingas eleven tänka själv med AI:n som stöd kan lärandet i stället förstärkas.

Det lägger avgörandet där det alltid legat: i din uppgiftsdesign. Vad ska eleven träna på — och skyddar uppgiften just det momentet?

Som stöd i förarbetet: ja. Som beslutsfattare: nej. Betygssättning är myndighetsutövning, och kommunens AI-vägledning kräver att beslut står under mänsklig kontroll och kan förklaras. Betyget sätter du.

Dessutom går det sällan att ens visa elevlösningar för Copilot — de innehåller personuppgifter och får inte klistras in utan avidentifiering.

Men runt bedömningen finns mycket lovlig hjälp: bygga en bedömningsmatris utifrån kunskapskraven i teknik åk 8, skapa exempelsvar på olika betygsnivåer att kalibrera mot med kollegorna, formulera framåtsyftande återkoppling utifrån dina egna anteckningar (”styrkor: tydlig struktur; utveckla: källhantering — formulera detta elevvänligt”), eller ta fram självbedömningsunderlag till eleverna. AI:n förbereder — du bedömer.

Oftast har du snuddat vid något av innehållsfiltren. Copilot har säkerhetsspärrar som stoppar vissa ämnen, och de tar ibland i för mycket — frågor om till exempel våld, droger eller självskada kan blockeras även när ditt syfte är helt legitimt, som att förbereda en lektion om nätmobbning eller ANDTS-undervisning.

Försök då formulera om och sätt in frågan i sitt sammanhang: ”Jag är lärare och planerar en lektion i åk 9 om riskerna med…” går ofta igenom där en kort, kontextlös fråga stoppas.

Hjälper inte det kan det vara tillfällig kapacitetsbrist — gratisnivån kan neka vid hög belastning. Vänta en stund, starta en ny chatt eller prova igen senare. Ge inte upp efter första nejet.

Först: bra att du upptäckte det — det är exakt den granskning som är ditt ansvar enligt kommunens vägledning.

Sedan tre praktiska steg. Säg till direkt i chatten: ”källa nummer två verkar inte finnas — kontrollera och rätta” får ofta Copilot att backa och korrigera. Be om belägg: ”ange källa med länk för varje påstående” och klicka faktiskt på länkarna — hallucinerade källor avslöjar sig när du klickar. Verifiera utanför chatten: viktiga fakta, namn, årtal och citat kontrollerar du mot en riktig källa innan de hamnar i undervisningsmaterial.

Och kom ihåg att fel svar inte betyder att verktyget är oanvändbart — det betyder att du använder det till rätt saker: utkast och idéer snarare än faktauppslag.

Bildgenereringen på gratisnivån har en kvot — hur stor publicerar Microsoft inte, men tar bilderna slut är det den du stött i. Kvoten återställs efter hand, så oftast är det bara att vänta och försöka igen senare eller nästa dag.

Under tiden finns vägar runt. Hushålla med försöken genom att beskriva bilden noggrant på en gång — motiv, stil, färger, vad som inte ska vara med — i stället för att generera tio halvbra varianter. Be Copilot först skriva en riktigt bra bildbeskrivning, och generera sedan. Återanvänd och variera bilder du redan skapat.

Och kom ihåg märkningskravet: AI-genererade bilder som används i material ska anges vara AI-skapade, enligt kommunens vägledning.

Det stämmer — och det är så det är byggt. Varje ny chatt börjar från noll: Copilot bär inte med sig vad ni sa i gårdagens konversation, även om den chatten finns kvar sparad i din historik.

Det enklaste knepet: fortsätt i den gamla chatten i stället för att starta en ny. Öppna chathistoriken, hitta gårdagens konversation om provet i spanska och skriv vidare där — då finns hela sammanhanget kvar.

När du ändå vill börja om: be om en överlämning. Avsluta ett bra arbetspass med ”sammanfatta vad vi kommit fram till i punktform” och klistra in punkterna som start i nästa chatt. Återkommande instruktioner — årskurs, ämne, hur du vill ha svaren — kan du spara som textmall, eller bygga in i en egen agent.

Nästan alltid beror det på länkarnas begränsningar. En agent på gratisnivån kan bara använda publika webbadresser som kunskap — högst fyra stycken, och högst två nivåer djupa. En adress som skolverket.se/undervisning fungerar, men en längre sökväg med fler snedstreck gör det inte. Testa: korta länken till en högre nivå på webbplatsen.

Sidor som kräver inloggning fungerar inte alls — agenten kan inte logga in. Det gäller även kommunens intranät och SharePoint: att koppla interna dokument till agenter kräver betallicens eller en central aktivering från kommunens sida. Uppladdade filer som kunskap ingår inte heller i gratisnivån.

Tricket många landar i: lägg det viktigaste innehållet direkt i agentens instruktioner i stället för att länka till det.